Det här är vad man gör när man är lite uttråkad och är väldigt sugen på att åka på semester. Man över poser iförd sin nya jumpsuit.
Håller på att bestämma vad jag ska ha med mig till Tyskland. Är knappt en vecka (6 dagar) innan det är dags att ta sig ned till Arlanda för att sen få sätta sig på AirBerlin och återigen besöka världens bästa stad. Jag är så otålig, vill att det ska vara dags idag. Det är nästan ett år sedan jag sist besökte staden, det var 25 Juli så ca 11 månader för att vara mer exakt, och det är alldeles för länge sedan för min smak. Jag kan knappt beskriva den kärlek jag har för den här staden. Det finns verkligen allt. Maten, shopping, underhållningen, kulturen, historien. Folk är fyrkantiga och frisläppta på samma gång, precis som jag är. Man kan hitta veg - käk överallt, det är rent och fräscht men urbant och storstads- skitigt också. Fritz Colan är jätte billig och säljs i varenda butik. SUPERGEIL!!! Postmodernistisk konst blandas med resterna av Jugend - influerade byggnaderna och DDR stenblocken. Turismen är fortfarande relativt låg, även om den har ökat sedan jag var där för tre år sedan, och man slipper sitta på tunnelbanan och höra norrländsk - tjatter. Jag vet att det kanske är löjligt men det känns lite jobbigt när jag ser hur mina gamla polare från Skellefteå börjar besöka Berlin. Och med risk att låta som en Hipster så älskar jag att det var lite konstigt, urspårat. Jag är lite rädd att det ska bli komma att bli mainstream, ett nytt London eller Paris. Berlin var ju mitt.
Men nu ska jag bara fokusera på det positiva för snart är det dags. Tillsammans med älskade Petra så ska jag återigen shoppa i Mitte (och i galleriorna vid Alexanderplatz, dom har ju ett nytt Primark!!!) käka Häagen Dazs vid Sony Center, gå på Museum (har ju inte hunnit plöja mig igenom alla 200 museum än...) och dansa i Kurfürstendamm (jag har fortfarande inte gått på en riktig Berlin klubb, ni vet en sådan som faktiskt aldrig stänger, men Petra har lovat att visa mig hur man gör). Så nu är det bara att se om jag kan få ned allt i väskan. Och vänta.
Det här var senaste gången som jag doppade mig i vatten. Man kan ju hoppas att det är lite varmare nästa gång...
Åh vad jag längtar till sommaren. Solen har börjat kika fram bakom målnen och det blir lite varmare för varje dag. Det är en månad kvar innan det officielt är sommar men jag tycker i alla fall att man kan börja tjuva lite grann. Jag har redan ätit jordgubbar, suttit och solat på balkongen och grillat. Doftljusen där hemme luktar citron och melon och det går lätt att springa längst alla skogsvägar.
Efter min lilla avstickare till Prag så har denna längtan förstärks en hel del också. Har man fått smaka på värmen och solen så.. jag då känns det lite för långt till gräset är grönt igen! Men man kan ju få dra igång Ted Gärdestad på radion och låtsas lite....
Lite sneda bilder från Prag...
Efter att ha sett det nya omslaget till The Economist där Putin står barbröstad på en stridsvagnen och rubriken lyder Den Nya Världsordningen, så kom minnet av denna bild upp. Jag hoppas att vi alla kan uppskatta ironin.
Sitter och lyssnar på pocast versionen av Real Time with Bill Maher och dricker vatten ur mina vinglass denna soliga Lördag. Väntar lite otåligt på att mina vänner sa ringa så vi kan åka och fixa oss lita mat. Ingen av oss orkar inte riktigt laga något så vi får se vad det blir. Förhoppningsvis så ska vi se slutet av True Detective någon gång under kvällen. Är det någon som har lyckats missa denna serie. Den är så fruktansvärt bra att det gör ont.
Ha väntat så sjukt länge på den här filmen. Hoppas på allt jag äger och har att jag inte har för höga förväntningar. Det kändes bra tills att den började vinna massa priser och folk började snacka om den. Men Oscarvinnarna brukar vara bra. Blir spännande också att se Leto i en ny film också, det är nästan sju år sedan den sista.
Ska boka biljetter till den på fredag. Hoppas dom kör den i en liten salong. Då vet man att den är bra
Så har man bokat en biljett till Berlin. Det blir mitt tredje besök i staden och kommer inte att bli mitt sista. Jag har inte hittat någon plats som jag känner mig så hemma som där. Är inte riktigt säker på vad det är som gör det, människorna, arkitekturen, maten. Jag tror det kan vara något så flummigt som känslan i de historiefyllda gatorna. För är det något som man känner, redan när man kliver av flyget på Tegel eller Schönenfeldt för den delen, så är det att här är historien levade. Det finns alltid så mycket att se och upptäcka. Bara strosa runt och se på allt kan vara ganska överväldigande.
Sedan att det finns Fritz Cola och spätzel är ju inte så dumt heller.
Jag har en allt för stor te - samling. Nästan en hel hylla i skafferiet är fylld av olika förpackningar, allt från Willy´s egna till NK´s (svindyra) varianter finns att välja på. Ett av mitt absolut favoriter är Lipton´s Vanilla Caramel. smakar precis som godis.
Har äntligen bestämt mig för vilken Marc Jacobs klocka som ska få pryda min smäckra handled. Har tittat på dom här klockorna i över tre år nu utan att kunna välja en. Eftersom dom är ganska dyra (ligger mellan 2000 - 3000 kronor) så vill jag vara helt säker på att jag köper precis den som jag vill ha. Vill inte att det ska bli ett av de där onödigt dyra köpen som ligger i sin låda och samlar dam (aka. min VS yoga brallor med paljetter). Men nu så har jag gjort ett val och det kommer att bli en Marc By Marc Jacobs Baker Rose Gold Watch. Jag fullkomligt älskar den. Tyvärr så har jag inte pengarna till den en, eller rättare sagt jag la dom pengarna på en resa till Prag. Men har satt som mål att innan sista Maj så ska den vara beställd. Så det blir helt enkelt att äta nudlar ett tag...
Sorry for writing in english, words just come to me easier when its not my native tongue. Strange that is.
I had a thing while living in Stockholm. Just after arriving home, I tended to go to the rooftop and smoke a few cigarettes by myself in silence, watching over the town from high up there on the sixth floor. There’s nobody on the streets, no walkers, no cars, the city was empty and still under the hazy street lights. My fingers would be freezing. Smoke blows into the air and fades away with the wind.
Essential moments in life. Accepting the struggle that it is, most essentially.
Efter att ha fått ett nej av Ryssland så var jag tvungen att titta mig om efter ett nytt land att besöka. Det var lite ledsamt att ni få besöka Moskva, vilket jag drömt om så länge, men det är tur att europa är fyllt av vackra städer att upptäka. Under tidigare år så har jag traskat genom många gator i london,Paris, Milano, Monaco, Barcelona, Nice, Liverpool, Rom och framförallt Berlin. Alla underbara ställen med massor att se och göra. Men det finns ju en sak som de har gemensamt. De är alla väst europeiska. Jag har aldrig vågat mig till öst. Varför vet jag inte. Men det behövdes en förändring så därför blir det nu att den 21 april sätta sig ett plan till Tjeckien, Prag. En stad som jag vet väldigt lite om. Kafka och öl. Så långt sträcker sig min kunskap. Förhoppningsvis så kommer jag att veta lite mer om denna spännande plats när jag landar på arlanda den 26.
"The one thing that you have that nobody else has is you. Your voice, your mind, your story, your vision. So write and draw and build and play and dance and live as only you can."
- Neil Gaiman
